Då var en pluggförmiddag snart klar. haha. Det börjar kännas som vanligt. men dte här är viktigt. Jävligt viktigt. Det viktigaste prov jag någonsin gjort ska skrivas. Ungern. Skickar en förfrågan dit upp om lite kraft.

Idag är en mäktig dag. Jag har studentmotagning förvisso men jag har även förlovat mig med min karl.

Min allra finaste vackraste bästaste karl. Han som känner mig bättre än vad jag gör, han som står när jag faller, gråter med mig, skrattar med mig och lever med mig. För alltid och lite till.

28/5 -2011

Fast det är inte en så god morgon. Jag har legat och sparkats med älskling hela natten. visst låter det romantiskt? Och jag vaknade i en vrickad dröm. helt rubbad måste jag säga. Det var som ett spel med flera ronder, tänk Laser doom, med min klass, mot Zombies och Reijo var där. Min Zombie gick inte och ha ihjäl fast jag bet den i halsen och vi sov i tvättmaskiner. Åh vad jag var förstörd när jag vaknade.

För att rädda denna dag tjuvade jag på rabarberkompotten. gav den ett uppkok och lite mer socker så det blev kräm! Mums.

Idag blir det 5 pajer som ska bakas. Och ett gäng gubbar på pappas jobb som ska fotas. Och plugg, och kycklingsallad. Puh.

Jag kan inte riktigt slappna av ännu. Jag plockade fram listan med "entrance exam topics" igår och kunde inte hålla mig från och börja skriva ned vad jag ska plugga på. Det känns ganska skönt då det är mycket jag redan läst. Jag är så van vid det här med att plugga hemma nu så jag tänker faktiskt samanfatta fem av de totalt 40 ämneskategorierna nu. Vidare för dagen blir det ostbollsbak, gräsmatteklippning, sprigning och damsugning. Det här med att vara ledig måste jag träna på!

Det blev ett MVG. Jag kan inte förklara hur bra det känns. Det ligger så mycket i det betyget trots allt. MVG i fysik B. och jag känner mig värd det för jag har verkligen slitit under dessa 7 veckor och jag kan allt jag ska kunna. Det muntliga provet var svårt och jag var nervös. Men trots det gick det bra. Vi firade på CLM sedan. Det blev öl. God och billig sådan men det slog lite hårt på lilla mig så tog mig hemåt tidigare än planerat. Det känns helt sjukt och vakna upp utan massor med plugg. Fast jag ljuger ju lite förstås. Jag har faktiskt antagningsprov att plugga till. 18 juni är det dags och till dess ska kemi, biologi och engelska pluggas men jag tänker chilla lite. Okay.

Repeterat, sovit och ätit. Bara lite kaffe och en lång promenad kvar så är jag redo. Valnötsbrödet har jäst över natten, jäst en gång till med mer ingredientser och är nu utbakat och jäser en sista gång. Det jäser så bra att det blev en bulle över bakmaskinens kant, och den är inte liten, och de två limporna har nästan förenats till en på plåten PLUS att det blev 11 frallor. Yes!

Jag är mest trött. Inte så nervös. Jag förväntar mig det värsta och hoppas på det bästa.

Jag laddar mentalr för provet 16.25. Jag har sovit 6 timmar. Det är över förväntat. Och jag är ganska pigg just nu så jag tänker gå upp då jag bestämt brukar hävda att det är bäst att följa den inre klockan. Eller nått.

Jag ska ut och gå en sväng nu tror jag. Och sen plugga lite, och baka bröd, och kanske sova lite.

Nu bakas det bröd i mitt hem. Mycket bröd. Ni förstår, att knåda deg är fantastiskt när man är nervös.Det har blivit många promenader också, även det för att lindra nervositeten. Puh. Men tillbaka till brödbaket. Det blev Herviks-limpor som är sådär mörka, väldoftande och tnga som bara rågbröd i form kan bli och så blev det frallor med vetemjöl, grovt rågmjöl, timjan, rosmarin, citron och oliver. Som pricken över i så står en jäskultur till ett dinkelbröd på bänken i köket. Imorgon tillsätts mjöl, smör, honung och valnötter. Det låter inte helt fel va?

jag tror jag ska sluta ögonen nu. Eller inte nu, men straxt. Och hoppas Jhon Blund kommer fort.

Linne i dimrosa och brun. Klänning i dimrosa,  Bubbleroom.se
väska Nelly.com

Ja tack.

Ni glider jag mest runt här hemma och trallar lite. Egentligen pluggar jag fysik, men det är ingen som ser det, inte ens jag själv... eeehh. Jag borde ta och försöka lite nu. Ge järnet liksom för imorogn 16.25 smäller det. Sen är det klart. Så jävla bra. Då ska jag och Hanna köpa godis och äta Taimat. Fira lite liksom.


Bjuder på en lagom suddig ko men hon var så söt.

Cicci är en bra tjej. Alla fötter på jorden. Men inte idag, för idag hamnade hennes fötter i Brosjön. Tillsammans med mig, mina fötter och resten av Cicci. Det var kallt och myggigt men ändå skönt för vi var lite impulsiva (Åh vad jag avskyr ordet impuls (I=Ft)) under vår promenad. Fötterna bar till brosjön och där fick vi för oss att en liten löptur kanske vore trevligt. Sagt och gjort. 2,5 km blev det. Jag vet att det är pinsamt lite men det handlar inte om det. Det handlar om mitt knä och jag är galet lycklig över att det inte gör ont nu. trots joggingen. Efter det badade vi. Det var underbart. Några myggbett till har jag men det gör inget. Det var värt det.

Jag vet inte vad jag önskar mig till min studentmottagning i helgen. Det är galet svårt.
Jag skulle vilja säga "jag vill inte ha något" men ärligt. Ja, jag vill ha presenter. jag bryr mig inte om prislappen utan vill egentligen bara ha saker jag inte skulle köpa till mig själv eftersom jag är överdrivet snål. Då kommer frågan. vad är det för saker? Det vanliga är ju att köpa flytta hemifrån gerjor eller smycken till en student. Det passar inte mig, inget av de tyvärr. Jag kommer ju troligen flytta till ungern i höst så flytta hemifrån saker känns så otroligt oaktuellt då jag knappast lär ta med mig någonting ned dit och när jag sen komme rhem så handlar det j inte längre om praktiska, billiga, studentgrejor utan om inredningsartiklar som jag ska ha resten av mitt liv och dessa köper jag gärna själv då det är aktuellt. Smycken är inte heller aktuellt. Jag har massor och använder väldigt få. Alltså vill jag inte ha och behöver inte fler. Man kan ju ha större problem. Det här är mitt mest ytliga för stunden och det känns nästan löjligt att inte komma på vad det ska stå på önskelistan.

Ett par ridbyxor har jag i allafall konstaterat att jag vill ha. Ett par blå- eller brun-rutiga med helskonin.
Och vita MINE!-glas. Jag vill ha 3 till så jag har 12.

Från ett ytligt problem till ett annat. Jag fick precis veta att Nu Pagadi, Bobtail, Trade East och en till blir mina passhästar vecka 27. Det känns stört kul men ack så läskigt. Många pengar i tömmarna.



Bobban ser lite knäpp ut men det var den bästa bild jag tagit på henne. elitloppslördagen 2010.



Nu Pagadi. Elitloppssöndagen 2010. Jag har miljoner bilder. Måste sålla lite och sen får vi se om dom hamnar här.

Jag har ätit en pizza sedan 2005. I italien. Några bitar efter en hård dags jobb och inget annat att äta.

Men en dag, en jävligt fin dag, ska jag äta en calzone med räkor, champinjoner och extra ost. Jag ska vara hungrig innan och mätt efter. Utan ångest och utan panik. En dag ska jag. Det har jag lovat mig själv. Men samtidigt har jag lovat mig själv att bli smal någon gång igen, men det har jag bara halv lovat till den ena sidan av Lovisa. Det betyder att jag inte alls ska bli smal igen. Aldrig i livet för jag har bättre planer för min framtid.

Så en dag... Blir det calzone med extra ost. Och prinsesstårta. Men det har jag ätit i år faktiskt.

Efter allt regn är naturen i sitt esse. En kvällspromenad med Hanna och Bilbo blev det. Hunden var glad och jag och Hanna med. Vi gick inte långt men vi gick länge. Vi kom aldrig utanför "broängen-lavretsvägenkvarteren" men strosade runt i 1,5 h. Det luktade hägg och regnvått gräs. Hade det inte surrat runt myggor hade det varit perfekt. Men det var nästan perfekt. Underbart till och med.

Jag fick mail av snälla max med tre lägenheter till uthyrning i Budapest. Det kändes konstigt på någotvis. Jag menar, jag har ju faktiskt inte kommit in ännu. Det finns mycket som talar för att jag har god chans men jag menar jag kan få blackout på proven, inte förstå engelskan, bli sjuk eller vad som helst.

Hur som helst fick lägenhetsförslagen mig att börja fundera lite. Min plan är ju absolut att bo med någon i ettstudentätt område för att skapa de första och viktiga sociala banden till andra studenter för att sedan kunna trivas i 5,5 år. Jag vet dock inte vad det ska kosta, vad jag vill ska ingå, hur stot det ska vara eller var det ska ligga.
Jag känner mig helt enkelt väldigt liten och oviss när jag kikar på lägnheter. Det blir liksom *VA* ska jag bo där? GHA. Och sen allt praktiskt! Bredband, ungerskt telfonnummer, adressändringar, CSN, någon sjukförsäkringsgrej är säkert bra, ska jag ha tvättmaskin?, köpa lakan, handdukar, disktrasor, toapappaer,skolböcker och tusenmiljoner saker till.

Men jag passar till jag vet om jag kommer in. Det närmar sig med stormsteg. 18 juni vet jag hur mina nästföljade 6 år ser ut.

Jag fuskar lite idag och räknar med tre timmar denna förmiddag fast det bara är 2 h och 45 min. Det känns bra så och jag har varit effektiv hela förmiddagen. Räknade precis igenom U 3 och det gick bra. Jag är stört nervös iför den muntliga fysiken på tisdag men inte lika mycket som inför kemin trots att jag var mer förberedd då.

Skillnaden är pressen. Jag hade skämts något så otroligt mycket om jag inte fått MVG i kemi B. Kunskap kommer inte med generna. Det vet jag egentligen men med två kemister till föräldrar skulle det vara pinsamt att inte ha högsta betyg i kemi. Tack och lov lyckades jag ju få det.

Fysiken är däremot inte samma sak. Jag försöker intala mig själv att det räcker med ett VG men egentligen gör det inte det. Jag kommer vara stört besviken om jag bara får det. Sådeså.

Jag tänker fixa lunch nu anyway. Det blir omelett med tonfiskröra. Det blir nog gott. Magen skriker!

Ouff. Nu har min hjärna moffat fysik i fem timmar. Det går faktiskt över förväntan idag. Det regnar ute och jag har ont i knät. Det är en bra kombo fast ändå dålig. Regn är det skönaste att springa i så jag hade gärna sprungit en sväng men så dum är jag inte för jag haltar till och med i skritt. Hade dock funderingar på och gå ut och gå men det är inte skönt i regn så jag stannar inne med mina fysikgrejor.

Skulle vilja skriva något roligt, upprörande eller klokt men det är brist på sådant då jag är inne i en pluggperiod.

Jag unnar mig en kvarts rast just nu innan den sista timmen fysik för idag. Har spanat in lite kläder. Blir sjukt sugen på en ny bikini och ett par jeans. En färglad bikini och ett par ljusa stuprör. men om sanningen ska fram känner jag mig för tjock för att gå och köpa jeans nu. Det är kännsligt det där. Framför allt när jag vill ha stuprör och inte kan tänka mig att köpa ett par 26or fast jag tror jag borde det nu. 24-25 är för barn och anorektiker och jag är varken eller längre.

Jag tänkte ta en paus efter 4 timmars fysikplugg och sätta mig i solen. Dock har himlen blivit täckt av vattendroppande moln så jag hoppar den idén. Gör som katten och äter något gott och sover en stund. Sedan blir det 2 timmar till med fysiken. Minst.

Det var kosläpp i skolan idag. fast nej, föredetta skolan menar jag ju såklart. Det kändes konstigt. Att liksom inte höra till den fina platsen längre. Det är få förunnat att se tillbaka på sin gymnasietid med ett leende på läpparna. Givetvis har allt inte varit en dans på rosor men det är det fina jag minns. Djuren och människorna.
Jag älskar mitt Berga och kommer alltid att göra.

Matten är klar. Nu är det bara fysiken kvar. Go girl.

Imorgon blir det kosläpp på Berga och lite fysikdisskussion med Mats. Det blir toppen.

Godnatt!

50 års fest hos en faster igår. Det var mycket trevligt men en fem timmars middag med påfyllning av diverse bordsherrar resluterade i en aningen för mycket alkohol. Min kropp protesterade på alla vis idag. Trötthet, alkohol och för mycket mat innebar illamående, hvudvärk och trötthet. en riktig jävla bakisdag helt enkelt.

Dagens mående till trots har jag löst halva min matteuppgift. Har en bit kvar innan den ska lämnas in men det känns bra att ha fått något gjort för i ärlighetens namn har det inte blivit mycket fysik pluggat.

jag börjar se slutet på gymnasiepluggandet. sedan blir det plugg för intagningsproven och sedan plugg i sådär 5,5 år till. puh.

Men det borde bli en bra dag för jag har bestämt det. Sådeså!

• Matteredovisningsuppgiften ska bli nästan klar idag
• Springa 7,5 km
• Handla! Laga Borstj. Det är värt ett försök.
• Träffa minfinaste karl

Tänk att jag fastnade vid bloggen. Här får jag inte vara idag. Fy!

Jag har ingen aning om vad det är för länder, låtar eller hur det går till. Jag vet dock att jag generellt sett ogillar slager. jag och Hanna har iaf bestämt att vi ska titta på shlager ikväll. Samtidigt som vi pluggar fysik. Ungefär så kul är det!

Jag är otroligt mätt i magen efter en fantastiskt god middag. Mamma är kung ibland karotterna. I alla fall ibland. Dagens påhitt (läs. recept från AoM) var kalvfärsfrikadeller med salvia i tomatsås och hemgjord pasta med ricotta och parmesan. Jag tog taberas och besämde mig för att springa 7,5 km imorgon. Det känns bra. ritkigt bra.

Min rytm nder den senaste tiden har varit ungefär 50/50 bra och dåliga dagar så då måste imorgon bli en bra dag. I like it.

Idag är en vemodsdag. Jag gillar ordet vemod men själva kännslan är ingen hit. Jag hade en fantastisk dag igår men idag var det lite sämre. Jag började dagen emd ett chockuppvaknande av ett sms från Hanna där det stod "jag är påväg nu". Det var inte så att klockan var lite eller att jag inte var förvarnad över hennes besök men jag sov så himla gott! Som ett litet barn susade jag sött brevid min karl efter ett par nätter utan karl och med dålig sömn. Jag vaknade chokat men sen vaknade jag inte så mycket mer. Hela förmiddagen förflöt i sömndimma trots ett par koppar svart kaffe. Trots sås-i-huvudet-feeling blev fysiken klar till sist. Puh. En liten löptur med betoning på liten var en välförtjänt paus. Nu väntar middag och sedan labbrapportskrivning med Hanna och en titt på melodifestivalen. Inte min grej men rensar huvudet lite!

Jag har stekt mig hela förmiddagen tillsammans med Hanna och våra fysikböcker. Jag ska svara på 14 frågor och sen är jag fri. Eller nej. Då ska jag laga middag och springa med jocke och gå på spelning. Men det är sånt man ska göra på sommaren!

Stor kopp kaffe och kapitel 11 klart. Två stekta ägg och en ostmacka blir man sådär mätt-trött av men det är värt!

Jag har som vanligt en hög med fysikuppgifter att beta av denna dag. Men det hindrar mig inte från att njuta lite av den fantastiska dagen. Jag ska bege mig mot Hannas altan innom en snar framtid och fortsätta mitt pluggande under den stekande solen.

Min egen gräsmatta luktar hönsskit så den är bara att glömma.

För första gången någonsin är jag glad över att ha växt ur mina kläder. Det är bikiniöverdelen som blivit för liten. jag har blivit längre, gått upp endast ett kilo och växt ur bikiniöverdelen. Hur många 19åringar har den turen?

Den här förmiddagen har jag kollat aldeles för mycket i factit, druckit aldeles förmycket kaffe och suttit aldeles för mycket framför datorn.

Jag pausar helt enkelt en stund och sedan går jag till Hanna och sätter mig vid hennes köksbord för miljöombyte brukar vara bra när det går segt. Och jag har frågat henne om jag får det. Sådeså.

Jag ska helt enkelt gå ut och lägga mig i solen och läsa min äckliga kriminalroman. Sen ska jag värma mig en karins lasange och sen ska jag plugga. Haha. Som om någon vill veta.

Något vi borde vilja veta är vad min nya favvodricka är.

Alpro soya light, typ 2 dl. 0,5 dl kallt kaffe och massor med krossad is. Mums säger jag bara.

Idag känner jag mig ganska korkad. Jag är trött och fattar nada. Det största kapitlet i fysikboken tuggas men det går åt skogen. Jag vill krypa ned under täcket igen men så funkar det inte.

Lagom tempo och lagom långt. Inget spökande håll och inga andra människor i spåret. Vitsippor, fågelkvitter och en spegelblank brosjö gjorde sitt till. Nyduschad och mumsandes på laktosfri vaniljyogurt med keso och äppelbitar är jag glad. Väntar på att hanna ska komma hem och skicka et mail till mig. När det är gjort beger jag mig till min ölskade extra familj och grillar. Underbart är bara förnamnet.

Jag får väl erkänna att jag är smått joggingberoende igen. Inte alls som förut men lite. Jaja, ett relativt hälsosamt beroende men jag får nog börja tänka efter en aningen. Idag ska jag springa hur som helst för igår fick jag håll och bröt efter tre kilometer. Det kändes inte alls bra. Inte för att jag sprang kort utan för att minnet av rundan blir negativt vilket gör att jag förknippar träningen med någonting plågsamt som skall utföras. Den kännslan är den jag försöker tränga undan. Träning ska vara skönt och jag ska träna för att jag gillar det, inte för att bli stark eller smal av flera skäl.

1. Jag är redan stark
2. jag är redan smal
3. Det går åt skogen om jag strävar efter något av ovanstående.

Men som sagt. Idag ska jag springa! Och inviga min spertuffa nya turkosa sport BH. Foten gör en aningen ont men det är inte på samma ställe som vanlig och alltså inget farligt.

Jag vet att jag ljög nu. jag borde egentligen vila vristen för det känns som ett spökande muskelfäste. Men nej. Inget stoppar mig och det är dumt. jag dealar med mina båda hjärnhalvor och resultatet blir att jag får springa men inte så långt. Jag tar med mig ipoden med supermusik och pinnar 5 kilometersspåret. Mitt psyke och min pmsiga kropp behöver det.

Tjing :*

En blogg utan bilder är en tråkig blogg. Jag om någon borde lägga upp bilder. Men jag är seg. Här kommer påsken på Fårö. Några stycken iaf!

Inte alltid vacker men hyfsat lycklig

Han har det rätt bra han med!



Klassiker men jag fastnade för tusen reflexerna

 

Jag har alltid för mycket att skriva när jag väl bestämmer mig för att blogga. Antingen måste jag vara mindre uppvarvad/dödsdeppig eller blogga oftare. Jag röstar på blogga oftare.

Det är så mycket som snurrar i huvudet. Jag är som ni nog förstått livrädd för vad som komma skall men jag försöker bita ihop och bara tänka på det fantastiska i min självförvållade plan.

Jag vet att jag aldrig kommer ångra mitt val att bli veterinär, dock vet jag att jag kommer vara evigt bitter om jag promenerar åt något annat håll vid nästa korsning. Ibland leker jag med tanken att backa. Att fega ur för att vägen mot målet är lång och svår, bollar med tanken om ett jobb som något annat. Politiker, miljöaktivist, sjuksyster, civilingenjör-miljöteknik, husdjursagronom, biolog, geolog eller fotograf. Allt kan jag tänka mig men veterinär behöver jag inte ens tänka mig. Det känns i magen, i hjärtat, i fingertopparna och minsta por att det är mitt kall. Att det är veterinär jag ska bli för att vara lycklig. Jag har sett alla sidor. Inte bara det glamorösa gullandet med en liten persier utan även tömmandet av varbölder på kor, nödslakatade hästar, halvruttna smågrisar och kletiga dräktighetsundersökningar. Poängen är att den baksidan inte gör kallet mindre.

Det var själva yrkesvalet. Det har redan kostat mycket och mer kommer det kosta. Jag försöker hitta en balans där framtidsplanen går ihop med vänner, älskling och familj. Jag tycker jag blir bättre och bättre på det. Mina vänner är bäst och det konstiga, eller egentligen inte så konstiga, är att jag först nu, efter studenten på riktigt inser hur fantastiska mina klasskamrater under tre år är. Det är ett gäng underbara människor som jag förevigt ska ha kontakt med.

Och så älskling. Jag känner att det här borde vara fyra uppdateringar men jag är igång nu. Min finaste Jocke. han lyfter mig när ingen annan kan, han tar emot mig när jag faller och han bygger upp mig när jag går sönder. Att gå tillbaka till sängen när jag vart uppe en timme eller så och krypa ned, slå armarna om hans morgonvarma kropp och bara njuta. Det finns inget som slår det.  Efter två och snart ett halvt år så kan jag hitta så mycket fint. Jag har så många fina minnen med min karl och fler ska det bli. Vi ska hålla ihop för evigt. Det finns ingen annan. Ingen. Jag älskar honom. Mest.

Det är sol ute. Jag sitter i Jockes soffa och dricker kaffe som svärfar brygde innan han for till golfbanan. Katten snarkar i köket och jocke murmlar i sängen. Han får sova ett en stund till. Jag kunde inte sova vid halv sju och satte mig här och pluggade fysik. Den är klar nu och blogginlägget med. Jag ska ha en fantastisk dag och jag önskar er det samma.

Behöver jag säga att min mage slår knut på sig själv när jag tänker på var jag befinner mig om ett halvår?
Läskigt.

Jag är bakfull. Det är kallt. Fysiken är svår. Jag har öroninflammation. Äter godis, får ångest, pluggar, ger upp, äter godis, mer ångest. Pluggar, äter godis. Dör

Måndag. Dags och ta tag i plugget igen. jag är opeppad. Verkligen. Jag vill ut och springa istället. Springa långt. Bort från allt. Men det slutar ändå med brosjöspåret och då kommer man tillbaka till samma fläck igen. Fan!

Alltså det här är bara läskigt. Inte roligt alls faktiskt. Jag är helt slut, helt tömt på minsta energireserv och liknas bäst vid en urvriden disktrasa. Jag vill vrida tillbaka tiden och gå om Berga utan att plugga som en galning. Att bara vara där och njuta av människor och miljö.

Jag är livrädd. Just nu önskar jag att min dröm inte var så jävla långt bort. Både geografiskt och tidsmässigt. Det där jävla veterinärandet tar kol på mig. Men fifan vad värt det kommer vara sen. När jag är klar.

Idag är jag dum, dryg och elakt. Skriker på mamma, pappa och jocke, gråter lite, sitter i soffan, äter lite, gråter lite och drygar mig lite. Och försöker läsa om elektriska och magnetiska fält fast jag inte fattar ett skit just nu.

Det går inte att beskriva kännslan. 29 april 2011 blev jag student. Jag sa att jag inte skulle gråta men det gjorde jag. Jag skrattade och grät på en gång. Åh vad det var knäppt. Åh vad jag kommer sakna mina älskade vänner och älskade berga. Jag får liksom en klump i magen fast det gått flera dagar nu. Det går inte att fatta. Inte alls.