Jag får väl erkänna att jag är smått joggingberoende igen. Inte alls som förut men lite. Jaja, ett relativt hälsosamt beroende men jag får nog börja tänka efter en aningen. Idag ska jag springa hur som helst för igår fick jag håll och bröt efter tre kilometer. Det kändes inte alls bra. Inte för att jag sprang kort utan för att minnet av rundan blir negativt vilket gör att jag förknippar träningen med någonting plågsamt som skall utföras. Den kännslan är den jag försöker tränga undan. Träning ska vara skönt och jag ska träna för att jag gillar det, inte för att bli stark eller smal av flera skäl.

1. Jag är redan stark
2. jag är redan smal
3. Det går åt skogen om jag strävar efter något av ovanstående.

Men som sagt. Idag ska jag springa! Och inviga min spertuffa nya turkosa sport BH. Foten gör en aningen ont men det är inte på samma ställe som vanlig och alltså inget farligt.

Jag vet att jag ljög nu. jag borde egentligen vila vristen för det känns som ett spökande muskelfäste. Men nej. Inget stoppar mig och det är dumt. jag dealar med mina båda hjärnhalvor och resultatet blir att jag får springa men inte så långt. Jag tar med mig ipoden med supermusik och pinnar 5 kilometersspåret. Mitt psyke och min pmsiga kropp behöver det.

Tjing :*