Påminner mig gång på gång om varför jag gör det här. Anatomifinal är ett helvete utan dess like. Den är prestationsfylld och enorm. Den praktiska delen var grymt läskig och teorin är ungefär lika illa. Det är sånna enomra mängder med kunskap som ska sitta, det är så blandat, ben och muskler, blod, nerver och organ. Jag vet att det är viktigt och jag förstår poängen med anatomi men jag förstår inte varför vi ska kunna allt. I sverige håller dom sig till en bok som heter Dyce, där står det lagom mycket om det mesta och det är tillräckligt. Det spelar ingen roll om jag vet vilka artärer som har ett ramus carpi dorsalis eller vilka mininala grenar nerver ger av sig, eller framför allt inte från vilket segment dom kommer. Jag kommer ändå glömma allt som inte är viktigt och inte används. Just nu vill jag bara lägga mig i soffan och inte tänka mer på pelvic arteries eller delar av trumhinnan men det går inte att göra så. Inte innann jag känner att jag blir godkänd oavsett vilket topic jag får. Det är inte långt  dit men det är int heller långt till examen så jag får fortsätta kämpa ett litet tag till. Jag har ju slitit med anaotmi i ett och ett halvt år så då ska jag väl härda ut de sista 2,5 dagarna. Klarar jag denna examen är ingenting omöjligt. 

 

Bara 19 topics kvar att läsa idag. Ungefär 80 sidor med fakta som ska gå att ramsa upp. Tur att jag har pausunderhållning iform av spikmatta och jongleringsbollar då.