Jag ser ljuset i min uppsatsskrivningstunnel! För att förklara det hela lite närmare så är det nämligen så att under sommaren ska vi ha gjort tre veckors praktik på gård med produktionsdjur av två olika arter. Jag ordnade mig jobb i ladugården på Berga och räknar det som praktik pluss att jag tillbringat tre dagar i grishuset för att uppfylla kravet på två arter. Praktiken skall redovisas i form av en fyrtio sidor lång rapport, något som jag inte har haft tid med då jag jobbat sju veckor denna sommar. 

 

Mitt sämsta skolämne har alltid varit engelska och jag fick bara VG. Det är mitt enda och som den dumma prestationsmänniska jag är så ser jag det som att jag är fullständigt världelös på engelska, hur fel det egentligen är. Det har satt sig en spärr i hjärnan helt enkelt så att skriva fyrtio sidor på engelska är en utmaning. Inte så att jag inte klarar det men det tar emot och jag funderar konstant på hur kvaliten kommer att bli. Jag har, hur dålig kvaliten än är, lyckats printa ned fyrtio sidor på två dagar. Några rubriker har jag inte skrivit men det är dagen arbetes. 

 

Till det lustiga hör att jag precis gick tillbaka och läste igenom ett par stycken och inser att det är bra skrivet. Jag blir förvånad och funderar över hur jag alltid kan lyckas trycka ned mig själv i skorna. Jag kan ju, jag är ju duktigt. Mentala spärrar är min värsta fiende, en klart större fiende än brist på kunskap. 

 

Hur som helst ägnas dagen idag åt att skriva de sista styckena och sedan börjar arbetet med bilder och genomläsning, struktur och korrektion, allt det där som tar tid men är ganska roligt.